Lang erfaring med mikser og bandfôring
När mixern stod stilla blev Ola Åshagen påmind om hur viktig den är. – Jag såg direkt att mjölkmängden började variera. Foderkvaliteten blev sämre och korna ratade mycket mer av fodret, berättar bonden på Andøya.
Grovfoderanläggningen i ladugården hos Hilde Johnsen och Ola Åshagen på Dverberg, cirka tre mil söder om Andenes på Andøya, installerades redan 2015. Det var Olas föräldrar som byggde den nya ladugården 2012 och investerade i grovfoderanläggningen, men Ola var hela tiden med i planeringen. Gården var bland de första i landet som använde DeLavals stationära mixer i kombination med bandutfodring och har därför lång erfarenhet av systemet.
Ola Åshagen tog över hemgården 2021, men hade arbetat med dikor i ett stall sedan 2007. 2024 låg produktionen på 549 ton mjölk och målet är att nå samma nivå 2025. Besättningen består av cirka 60 årskor med en avkastning på drygt 8 000 kg ECM. Kor och kalvar finns i lösdriftsstallet från 2012, medan tjurar, några sinkor och dikor står i ett äldre stall. Totalt finns nu cirka 200 djur på gården.
Upp mot 20 000 rundbalar
Varje år blandar Åshagen 1 800–1 900 rundbalar i mixern för att täcka foderbehovet för cirka 60 årskor och ungdjur i ladugården. Totalt har det alltså gått ca 20 000 rundbalar genom mixern.
– På vintern, när allt fungerar som det ska, blandar vi 4–5 rundbalar per dygn. Men det beror mycket på torrsubstansen i balarna. Är de väldigt torra blir mixern full redan med tre balar, säger Åshagen.
Kor ska alltid ha tillgång till foder
– Jag är noga med att korna alltid ska ha tillgång till foder. Jag utfodrar hellre för många gånger än att det blir för lite. Samtidigt ser jag helst att foderbordet töms helt minst en gång per dag, för att vara säker på att korna får nytt foder, förklarar Åshagen.
– Jag utfodrar korna sju gånger per dygn, vilket jag lägger in i den automatiska styrningen av anläggningen. Ungdjuren får något mer efter behov. Foder som blir kvar på foderbordet hos mjölkkorna tar jag över till ungdjuren, fortsätter han.
Åshagen gillar att använda automatiken i anläggningen. – Det är bara att lägga rundbalar i mixern, och sedan behöver du inte tänka mer på utfodringen resten av dagen, säger han.
Gott om grovfoder
Trots att de ligger 300 kilometer norr om polcirkeln är förutsättningarna för vallodling goda på Andøya och det finns bra grund för två skördar.
– Vi skördar runt tusen hektar gräs. Eftersom vi betar mycket under säsongen blir det i praktiken en och en halv skörd. När vi blandar foder till korna blandar vi hela tiden första- och andraskörd för att få så stabilt grovfoder som möjligt, säger Åshagen.
Ola och Hilde tycker att de har gott om grovfoder. Detta bekräftas av att kraftfoderförbrukningen ligger på 27 kilo per hundra kilo mjölk, klart under landets genomsnitt.
Erfarenheterna
– Bakgrunden till att vi installerade mixer och bandutfodring var att den tidigare utfodringen var alldeles för tungrodd. Och det ångrar vi inte. När anläggningen fungerar som den ska är den guld värd, säger Åshagen.
Men allt har inte gått på räls (eller band, om man så vill), och det kan vara värt att lyssna på några av Åshagens erfarenheter.
– För att allt ska fungera krävs att du ser över alla kontrollpunkter som kan gå fel. Vi har bland annat upplevt att gräs fastnar på vajern på bandet, att vajern varit för slak och även att den har gått av. Det är väldigt viktigt att se till att gräs eller annat inte täcker sensorerna på bandet, understryker han.
Den 19 m³ stora mixern har två skruvar, och Åshagen har upplevt att dessa har gått av i svetsen och blivit böjda. De har hållit efter att de svetsats om, men han har bestämt sig för att byta dem. När vi var på besök stod två nya skruvar redo utanför ladugården. Anläggningen var ur drift eftersom Åshagen förberedde bytet, och det var då han insåg hur viktig blandningen är för foderkvaliteten och foderintaget i ladugården.
– En annan lärdom är att du bör planera en bra plats för mixern. Vi skulle gärna haft en meter högre takhöjd över mixern. Det hade bland annat gjort det enklare att byta skruvarna i mixern. När ladugården planerades komprimerades ritningarna hela tiden för att spara kostnader. Men i efterhand ser vi att vi borde följt de ursprungliga ritningarna. När du ska gå där varje dag är det viktigt att ha gott om plats och bra förhållanden för både människor och djur, säger Hilde och Ola.
Ny VMS™ V310
Hilde och Ola bytte ut den gamla Classic-roboten mot en ny VMS V310 med RePro i september 2024. Bytet gick otroligt smidigt utan byggnadsändringar, men Ola berättar att han fick driva in korna ett par gånger i den nya roboten innan de vande sig. Redan första dagen märkte han att påsättningen var bättre med V310-modellen. Den hittade bland annat spenarna direkt på en ko där han tidigare behövt hjälpa till i den gamla roboten. Han säger att mjölkningen generellt går mer effektivt.
– Vi måste säga att bytet gick ganska problemfritt. Jag höll mig undan, för Ola var så nervös inför flytten. Vi hoppades att det skulle gå bra, och det gjorde det, ler Hilde.
– Den gamla roboten gick ”som bara den”, men bidrag från Innovasjon Norge gjorde det aktuellt att byta. Efter några inkörningsproblem har den nya roboten fungerat bra. När vi ändå bytte var en del av poängen att få med RePro, för mycket i mjölkproduktionen handlar om att få kon dräktig. Vi dräktighetskontrollerar nu kor utan veterinär på plats, och det verkar fungera. RePro-systemet varnar också tidigare för brunst än vad jag själv har varit van att se. Det är lite tillvänjning, men börjar falla på plats. RePro gör det också generellt lättare att upptäcka om en ko inte mår bra, menar Åshagen.
Åshagen har haft ett hullbedömningskamera i flera år, som Tine-rådgivaren använder aktivt i foderplaneringen, och han har flyttat sin gamla celletallsmätare till den nya roboten.
Blå kund
– Vi är en väldigt blå kund och har varit det i generationer, skrattar Hilde. Hon kommer själv från Sortland och träffade Ola under lantbruksutbildningen på Sortland gymnasieskola på Kleiva.
Förutom mjölkrobot och grovfoderanläggning har de DeLaval kalvdrickautomat och koborste i nya ladugården samt kraftfoderkärra i tjurstallet.
– Jag gillar tekniska prylar, säger Ola, och berättar att han styr det mesta från mobilen.
Han har bytt från en CF150 till en CF500 kalvutfodringsautomat, där han kan använda både färsk mjölk och pulver.
– Jag har bara använt färsk mjölk. Jag har standardutfodring med upp till tio liter mjölk per dag i 60 dagar, innan mängden trappas ner. Totalt är det runt 60 kalvar som använder automaten under ett år, förklarar han.
Kunduttalandena visar våra kunders dagliga erfarenheter vid användning av produkter från DeLaval. Resultaten som framkommer har inte utvärderats av oberoende part och DeLaval påstår inte att dessa resultat är typiska.
Faktiska resultat och förbättringar beror på flera faktorer så som tidigare mjölkningsrutiner, typ av kor, gårdens styrning och rutiner. Kunduttalanden utgör ingen resultatgaranti.